Teknikutvecklingen går snabbt inte minst inom tele- och datakommunikation. I framtiden kommer det att ställas helt andra krav på bl a hög kapacitet för att kunna utnyttja denna teknik. Det är därför av stor vikt att även landsbygden får denna möjlighet för att bibehålla och förhoppningsvis skapa ökad attraktionskraft för både fortsatt boende och företagsetableringar. Av all känd teknik är det optofiber som har den högsta kapaciteten och minst begränsningar. Tyvärr är inte landsbygden tillräckligt intressant för kommersiella aktörer att erbjudan denna tjänst, utan här får vi som bor där ta ansvaret själva.

I samband med etablering av bredband på landsbygden är det nödvändigt att komma fram med markförlagd fiberkabel till varje ansluten fastighet. Detta innebär behov av att få till stånd en markupplåtelse från markägarnas sida.

Flertalet fiberföreningar tillämpar LRFs mall för markupplåtelseavtal som innebär att det inte utgår någon intrångsersättning så länge som fibernätet ägs av den lokala fiberföreningen. Först den gång detta nät överlåts på en kommersiell aktör ska en indexreglerad intrångsersättning utgå. Anledningen är främst att kunna begränsa anslutningskostnaderna så långt möjligt. Detta kan jämföras med när de lokala elföreningarna bildades. Skillnaden är att de lokala föreningarna som då tog initiativet, inte var förutseende nog att avtala in att det ska utgå ersättning till markägarna när något av de stora kraftbolagen tar över nätet.

Från fiberföreningarnas sida är målsättningen alltid att minimera intrånget så långt möjligt och i första hand följa befintlig infrastruktur. Denna målsättning har vi i vår förening också genom att förlägga fiberkabeln i direkt anslutning till vägbanan på enskilda och samfällda vägar. Inom vårt område har vi såväl Skara och Göteborgs stifts egendomsförvaltningar som markägare. Vid kontakt med båda stiften ställs det krav på intrångsersättning av varierande storlek, men enligt vår uppfattning helt obefogat och orimligt hög. Att ex vis förlägga fiberkabel mitt i vägbanan på en samfälld väg som är upplåten till en vägsamfällighet innebär rimligen ingen extra belastning på en fastighet eller inskränkning i brukande av marken. Vi ifrågasätter starkt kyrkans hållning i den här frågan. Kyrkan har alltid haft en stark ställning bland befolkningen på landsbygden. Mycket av kyrkan rikedomar har historiskt sin grund i otaliga testamenten eller donationer av jordbruks- och skogsfastigheter. Med detta agerande förlorar kyrkan sitt anseende och en uppenbar risk är att också förlora intäkter av kyrkoskatt från landsbygdsbefolkningen om man inte ändrar inställning. Vår fråga är, motivet till varför kyrkan vill motarbeta utvecklingen på landsbygden genom att resa dessa krav som ingen annan markägare gör, oavsett det är en enskild eller juridisk person. Vår förening är inte ensamma om problemet utan detta drabbar många andra fiberföreningar framför allt i Västra Götaland som har kyrkan som markägare i området.

Vår uppmaning är därför att alla ni som är engagerade som kyrkopolitiker och har ett intresse av en fortsatt levande landsbygd tar denna fråga på allvar och driver den vidare på bl.a kommande kyrkomöte eller i stiften egendomsnämnder.

Länk till debatten på Borås Tidning: http://www.bt.se/debatt/kyrkan-motarbetar-landsbygden(4193694).gm#Scen_1

Länk till debatten på LAND: http://www.lantbruk.com/debatt/varfor-motarbetar-kyrkan-bredband-pa-landsbygden